Rapporter om barn, medier och utbildning

Rapporter om barn, medier och utbildning

november 27, 2015, publicerad av , Aktuellt,Externt,Roland Sandell,Utbildning,

Statens Medieråd om medievanor

Lheo_small

Statens Medieråd har sedan 2005 undersökt barn/ungas medievanor och attityder om medier. Då var
debutåldern för internetanvändning nio år. I de senaste rapporterna, som kom alldeles nyligen, framgår
att en majoritet av barnen varit ut på nätet redan vid tre års ålder.

Andelen barn under två år som spelar digitala spel har gått från 7% 2012/13 till 26% i år. Bakom förändringarna
ligger smarta telefoner och surfplattor.

Allt fler barn använder internet dagligen och det är hos de riktigt unga barnen ökningen är störst.

Den dominerande medieanvändning hos barnen är film/tv-tittande, men andelen barn som tittar dagligen
minskar. I tonåren tar internet över.

Bland de äldre barnen, 9-18, har de som använder internetuppkopplade mobiler ökat från 7% 2010 till 96% idag.
Bland 9-12 åringarna har 86% en egen smartphone, 98% av 13-18-åringarna.

Telefonerna används för surfande men även fotografering, filmande och sociala medier.

Bland tonåringar minskar film/tv-tittandet- Även det dagligt läsande av tidningar och böcker sjunker,
i åldersgruppen 17-18 läste 23% dagligen 2012/13, nu är siffran nere på 13%.

Statens medieråd skriver i sitt förord att för majoriteten av dagens unga är digitala medier helt integrerade i
vardagslivet.

Rapporterna från Statens medieråd finns här

http://statensmedierad.se/publikationer.183.html

 

Paducation – erfarenheter av arbete med iPads och 1:1

Paducation

EU-projektet Paducation handlade om att utveckla metoder för att arbeta med iPads i 1:1-miljö.
Ett svenskt och ett tyskt gymnasium deltog i projektet. Nu har en rapport kommit om arbetet, med inlägg
från deltagande lärare och en sammanfattning av Ted Weisberg och Michael Forsman vid Södertörns högskola.

Forsman betonar tre utgångspunkter.

  1. Att den valda tekniken fungerar som förväntat och att den är samstämd
    med de nätverk och plattformar som skolan använder.
  2. Det behövs genomtänkta modeller för uppgifterna och att lärarna tillåts
    att kollektivt fokusera på autentiskt och fall-baserat material.
  3. Allra viktigast är att utvecklingsprojekt är insatta i längre pedagogiskt
    utvecklingsperspektiv.

Forsman understryker också vikten av att deltagande lärare är nyfikna och öppna för reflektion över sitt sätt att
undervisa. När iPads och Internet tas in i klassrummet förändras lärorummet. Läraren behöver gå från att
vara en ”broadcaster” längts fram, till att bli mer av coach, medarbetare, den som kommer med kommentarer och
organiserar lärandet.

Genom iPad underlättas ”learning by doing”, undersökande arbete i skolans närmiljö och nätaktiviteter och integration
med andra länder och språk.

Slutligen ställer Forsman frågan vad den framtida läraren behöver kunna. Han anser att ett reflexivt och kritiskt
perspektiv är nödvändigt men det blir bara trovärdigt om det kan kombineras med arbetet att dra in den nya
teknologin i lärarutbildningen.
Det gäller att inte fastna i teknologisk determinism/naivism, att den nya tekniken ska lösa alla problem. Inte heller att
gå vilse i social determinism, att tekniken bara är ett redskap.

Rapporten Paducation går att ladda ner här:

Paducation

 

Roland S

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *